Allt kan vända så fort
Hade en toppenkväll ute med flickorna i Göteborg. Började med bio, såg Sex And The City 2. Rekomenderar den verkligen. Fått dålig kritik men jag kan inte hålla med, tjejerna är som dem ska vara, Samantha- lika sexistisk som vanligt. Miranda- Advokaten som har koll på allt, dock så släpper hon loss i denna filmen. Charlotte- Den kontroversiella och pryda hemmafrun/ ägarinna till konstgalleri. Sist men inte minst Carrie- Skribenten som slutligen fick sin Mr. Big. Toppen film, skrattade så jag grät, blev en del spännande incidenter. Det ända jag har att klaga på var att dem hoppade mellan olika scener. Så det gäller att man är med i svängarna.
Vi fortsatte kvällen på Lilla London, jättemysigt och god mat. Blev en flaska Jacobs Creek och 4 sallader. Det negativa med denna restaurangen var en av servetriserna. Väldigt otrevlig, men det skakade vi av oss fort.
Sen blev det en tripp till Nivå, antar att alla har hört om vad som hände där. En kille blev skjuten i halsen, Fruktansvärt!! Vi hade tur, vi gick en halvtimma innan skottlossningen. Känner mig aningens skakad och chockad. Hade en sådan sjuk känsla igår av att något skulle hända, ända anledningen att jag ville gå där ifrån. Trodde dock inte att det skulle vara något sådant brutalt. Har varit med om att jag haft den känslan innan men då är det oftast vanliga bråk som utbrytit, inte någon avrättning. Helt fruktansvärt, förstår inte hur människor tänker.. Är vi det nya USA? Behöva sätta upp metalldektektorer? Muddra varje person som kommer in? Snälla! Tänk efter!
Dagens låt går till den avlidne på Nivå. Ison & Fille- Lägg Ner Ditt Vapen
Over and Out.
:@
Hela mitt liv har jag försökt jobba mig ur mitt skal, vara den där tjejen som inte sitter i hörnet och tittar ner i bordet. Våga ta steget, våga prata med människor jag inte känner, våga säga att "Nä, men nu förstår inte jag." Jag har alltid känt mig som en tönt bara för att jag inte förstått eller för att jag inte vågade gå fram och säga vad jag tyckte utan bara satt brevid och lyssnade, låtsades hålla med för att slippa konversationerna, slippa stå till svars över mitt tänkande och handlingar. Iaktagelser av andra människors beteende har blivit en ingrodd vana och nu sitter jag fast. Varje dag är en inre kamp och när det väl kommer till kritan så backar jag, när jag istället borde gå framåt. Våga!!
Blir så trött på mig själv, jag håller på med mitt J-vla tjat om att "Det är bara dina rädslor som kan stoppa dig!" När ska jag själv våga då?
Hela dan' varje da'
Får reda på om jag får jobbet eller inte i slutet av veckan eller i nästa vecka. Annars blir jag vaktmästare i sommar. Jobbade som det förra sommaren, hade varit otroligt skönt att få ett annat jobb som jag kan utvecklas inom och stanna kvar i då vaktmästarjobbet bara är tillfälligt. Stadig inkomst och lägenhet står på önskelistan.
Dagens låt är Ison & Fille- Hela Dan Varje Dag
Söndag
Over and Out.
Trött, ledsen och besviken..
Det finns en på varje arbetsplats, en som tar ens energi. Den där personen som byggt upp en riktigt bra fasad att allt är toppen, allt är bra, allt är verkligen underbart.
Varje dag när jag kommer in på jobbet är det som att gå in i en vägg, all luft går ur kroppen och man känner hur benen nästan ger vika. Det händer när jag inte har krupit in i min bubbla för att skydda min värdefulla energi. Varje dag stöter man på människor som tar en liten bit energi av en. Det gäller dock att välja vem man vill släppa sin energi till, man väljer mer eller mindre hur mycket man ska orka med den dagen.
Idag har varit just en sådan dag då benen bara gett vika, all energi försvann. Jag bubblade inte ordentligt utan gav vika, var det för att jag såg att personen i fråga behövde mer energi än jag? Eller orkade jag inte skydda mig ordentligt? Nu sitter jag i alla fall och tänker igenom dagens olika händelser, man faller in i en sorts koma, levande men död. Man hör, ser, gör.. Inget mer. Man orkar inte.
Jag slutar jobbet nästa vecka vilket givetvis är väldigt tråkigt för trots denna människan är jobbet bra, omväxlande och med mycket glädje. Jag trodde inte jag skulle vara där så länge och jag trodde inte att det skulle sätta sina spår som det faktiskt har gjort. Om inte annat kommer jag sakna barnen något otroligt, barn är riktiga energigivare och glädjespridare. Det är dem som gjort att jag har orkat.
Gårdagens glada nyhet är dock att jag ska på arbetsintervju imorgon så jag hoppas verkligen att allt ska gå bra. Wish me luck.
Over and out.
Feel
Life is one big road with lots of signs.
So when you riding through the ruts,
don't complicate your mind.
Flee from hate, mischief and jealousy.
Don't bury your thoughts,
put your vision to reality.
Wake Up and Live!
Ont
Allt känns som en lögn..
Du fanns där, nu finns du inte där. Sen hon kom in i ditt liv försvann min bästa vän, alla timmar vi suttit och pratat, om bilar, flick/pojkvänner, vänner och familjer. Du betyder så mkt för mig och du ser inte det?! Inga sms, inga skratt, inga "hej". Det gör ont att varje gång man tittar upp efter det där leendet och det där "hejet" och bara möta en tom blick. Jag har fått ett hål i mitt hjärta och jag vet inte hur jag ska laga det. Det var du som täckte det hålet det var du som höll ihop mig. Det var du..
Broe's before hoes är ett tomt uttryck och ändå vet jag att när/om hon knäcker dig är det jag som kommer stå där och plocka upp efter henne. Jag hoppas hon är så fin som jag fått höra, du förtjänar det.
<3
