Helplessness

Du har gjort din lista, du har bestämt dig, ett beslut. Det är nu eller aldrig.

Jag känner ditt illamående, ditt äcklande utav dig själv. Att du inte klarar av att stå emot, faller tillbaka i gamla mönster för det är det du vet. Det är det du kan. Du vet inte eller vågar inte ta steget att faktiskt förändra dig. Detta är det du är "bra" på. Du är denna personen nu men inte den du var. Det är den personen jag saknar. Det är den personen jag vill ska komma tillbaka. Det var den vännen, den personen jag träffade. En helt fanktastisk människa med många ideér och påhitt.

Jag saknar dig. Jag kan bara se på när du förstör dig själv, hur du sparkar på dig själv.

Vill hjälpa men kan inte, du måste vilja hjälpa dig själv. Jag önskar att du bara bestämde dig, tog dig själv i nacken och lyfte upp dig själv ur skiten. Du förtjänar bättre för du är en bättre människa. Du är du. Du kommer alltid vara du i mina ögon, därför blir jag tvungen att blunda när jag ser vad du gör mot dig själv. Det är ett självmordsuppdrag och det gör ont varenda gång.

Jag skulle inte gå in i detta känslomässigt men det gjorde jag. För du är en betydelsefull vän.

Jag kan bara säga att jag finns här om du vill och behöver mig.


Upprättelse


I helgen fick jag sanningen på ett silverfat. Mina bojor låstes upp och jag blev fri.

Du gav mig sanningen, du förklarade trots att du kanske inte ville men jag fick reda på sanningen. Min ryggsäck lyftes och jag var äntligen fri. I ett halvårs tid har jag mått skit, gråtit, hatat och sparkat på mig själv. Jag har anklagat mig själv men äntligen fick jag min sanning, min upprättelse. Tack.

Du betyder verkligen ingenting för mig längre, efter att jag fick min sanning kunde jag släppa dig. Du har inte grepp över mina tankar, jag är inte slav under ditt undermedvetna. Jag kommer aldrig se på dig på det sättet jag en gång gjorde. Det du gjorde var oförlåtligt men jag är inte mer än människa. Det man ger, det får man tillbaka. Och du min vän, du kommer få tillbaka, med råge! Jag behöver inte leka jävel, jag behöver inte bete mig som du, för du kommer få, men inte utav mig. Jag kommer bara stå vid sidan om och se på. Det låter elakt men du förtjänar de. Du kan bara lära dig den hårda vägen.

Du drog med mig ner i fallet. Nu reser jag mig och du faller fortfarande. Vi ses den dagen då du slår i hårt. Det är då du kommer vakna.

Untill then my friend.


Freedom.

Julafton i Repris


Ännu en julafton, snart ännu ett år och man sitter fortfarande och undrar vad det var man lärde sig detta året.

Jag har en hel dagbok med grejor jag har lärt mig. Saker som jag aldrig mer kommer göra om. Men med ett snart inkommande nytt år så ska man inte se bakåt. Bara framåt. 

Det kommer bli ett spännande år. Mycket nytt kommer hända. Kan inte förklara men det känns i hela kroppen. :)
Over & Out.


RAGE!


Tänk att jag fortfarande låter mig tryckas ner utav dig känslomässigt. Det är helt ofattbart! Du hör inte hemma i mitt system, mina tankar, hjärta eller själ.

Du har inte det tillståndet. Jag gav allt och du inget. Jag fick inte ens en förklaring, så pass är varje människa värd.

Du är en fitta och du kommer alltid att vara det i mina ögon!

Nu tar jag av mig offerkoftan. Alla är värda de bästa och så även jag. Jag tar inte skit, har aldrig gjort det så varför skulle jag börja nu?!

Du var inte mer än ett sandkorn i Sahara och jag skulle ha lyssnat på min känsla innan du vred om mitt hjärta.


RSS 2.0