Arg, Ledsen och Uppriven

Det gjorde så ont, det var som att få en kniv i ryggen. Den där dagen då du berättade. Ja, just den dagen. Först en suck utav lättnad, skönt att slippa alla krav, slippa känna att man skulle ångra sig. Nu ångrar jag mig, varför gjorde jag det inte? Vart satt spärren någonstans? Varför var jag så rädd? Nu vill jag bara glömma dig, glömma allt vi pratat om, alla skratt.. allt! Jag vill ha dig ur mitt system, jag vill inte känna din närvaro. Du får inte tänka på mig, inte heller skicka ett sms, jag vill inte kännas vid dig något mer. Det jag gjorde var kanske dumt men det du gjorde var ännu värre. Jag backade, tog ner min gard, öppnade mig. Är jag verkligen så blåögd och likgiltig? Betyder detta att jag ska bygga upp min mur starkare nästa gång, göra min sköld hårdare. Ja, det är det jag ska göra, nästa gång kommer du inte in, du kommer inte bryta genom mina murar, de kommer vara starkare än dina ord och dina handlingar.

Du finns inte mer!


Kommentarer
Postat av: Mr. O

Man kan inte leva instängd och rädd..



No guts, no glory

Sincerely yours,

O

2010-06-20 @ 18:26:13

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0