Höst?

Fredag.

Sitter i vårat stora kalla hus, det som var så fullt utav värme och kärlek en gång i tiden. Nu är det bara stort, svart och kallt. Jag har tänt ett ljus, ett ljus för att hålla det onda borta. Ensamheten tränger sig på, man börjar inse hur liten man faktiskt är. Detta huset är mer än ett hus, det är min borg, det är muren jag har för att gömma mina tårar och ett försök till att hålla ihop mig.

Jag sitter vid vårat köksbord och blickar ut genom fönstret, förutom det lilla värmeljuset som gör sitt yttersta för att sprida sitt ljus och sin värme är lampan ovanför spisen tänd. Regnet smattrar mot rutan, trädens grenar och löv strider tappert mot den hårda vinden. Det känns tryggt att sitta inne i min borg med en kopp te, här kan ingen nå mig. Här är jag trygg.

Eminem- Beautiful ljuder ut ur högtalarna, Eminems tungvrickande texter, hans klockrena tankesätt, hans hårda yttre får mig att tänka på min framtid, relationer, andra länder/kulturer. Eminem är nog min största idol, från att gå från ett helvete till att bli en framgångsrik rappare. Hans väg har varit hård och lång men han har klarat det. Hans ambitioner och drömmar var starka, han visste vad han ville. Jag letar efter samma styrka, samma ambition för att lyckas med det jag vill. Jag har en dröm, en stark dröm. Det som håller mig tillbaka undviker jag gärna att prata om, vill inte erkänna att jag heldre går en i min närhets väg, behaga denna personens sinne, istället för att behaga mitt egna. Det är en jobbig bergoch-dalbana, jag vill bryta mig loss, stå på mina egna ben. Gå min väg, leva min dröm och framförallt känna att detta kan jag och ska jag lyckas med!



Over & Out.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0