girllicious

14 Oktober 2010

R.I.P. Åke Karlsson- Farfar

I natt somnade min älskade farfar in. Har inte gråtit något.. Känner mig bara tom. Min morfar dog när jag var 12, då grät jag inte heller men på begravningen och efter begravningen grät jag mycket.

Tror det handlar om att jag inte har fattat att han inte finns mer, det har inte gått in än. Jag tänker mycket på min fina starka farmor, hon är 98 år. Frisk och stark för sin ålder. Men jag undrar hur hon kommer hantera detta. Hon har gått igenom mycket på sina 98 år på jorden, hon levde för farfar. Nu finns han inte mer.  

Farmor har en beskyddare, det vet vi och hon om. Jag tror att alla har en beskyddare med sig mer eller mindre. Någon som ser efter än och tar hand om än. Kan inte riktigt förklara det men jag tror det. 

Pratade kort med min far innan, det är jobbigt att höra en människa vara så liten och ynklig, det är svårt att se en människa som är så stark i vanliga fall vara så nedbruten, psykiskt och fysiskt. 

Jag kan bara hoppas att min älskade, fina farfar fick somna in utan smärtor, att han har kommit till ett bättre ställe. Jag vet att han tänker på oss och är med oss. Du kommer alltid finnas med oss i alla fall.

Älskar dig min fina farfar <3